Illamående

Starkt illamående försöker jag ta mig igenom eftermiddagarna. På kvällarna då P är hemma faller jag ihop på soffan och går inte upp förrän det är dags att gå och lägga sig i sängen. Men innan dess behöver jag hålla ihop, jag behöver hämta älskade T på dagis och jag behöver laga mat och duka. Det går rätt bra trots allt, men nog var det lite lättare att vara gravid då man inte hade fler än sig själv att ta hand om? Jag är iallafall glad att jag denna gång verkar ha fått illamående istället för den bedövande trötthet som jag hade när jag väntade T. Då sov jag 2-3 timmar på innan middagen och gick sedan och la mig igen vid åtta. Och det hade varit svårare att hantera nu, så mitt illamående ska jag nog vara glad för egentligen. Glad och kräkfärdig.