måndag, augusti 27, 2007

Vecka 9

När jag nu vaknat upp efter några första nervösa och spattiga veckor inser jag att tiden gått ganska fort och att vi redan har gått in i vecka 9! Så här står det om vecka nio på niomanader.se:
Medan menstuationen uteblir utvecklar embryots ansikte mer och mer mänskliga anletsdrag samtidigt som bålen förlängs och och blir rakare. Den embryotiska svansen, en rest från djurlivet, förkortas och försvinner. Fostret reagerar på beröring och känseln utvecklas.


På Aftonbladets grafiksida (se länk här till höger) finns en fin bild på hur fostret ser ut i vecka 9.

Det starkaste symptomet jag har är att jag är helt ofattbart trött! Sömning hela dagen, sitter och gäspar på kontoret och klipper med ögonen på mötena... Sover gärna en timme eller mer innan middagen och är ändå helt redo att gå och lägga mig vid halv nio. Somnar stenhårt på bussen (åkte t o m för långt på väg hem en dag) och tänker hela tiden "om jag bara får sova nu så orkar jag nog tänka klart sen". I övrigt är min mage väldigt svullen, orolig och känslig. Lukter är ovanligt starka och det är helt omöjligt att stå ut om något luktar äckligt. Humöret är väl det vanliga - upp som en sol och ner som en pannkaka... ;-)

torsdag, augusti 23, 2007

Ett stort litet hjärta!

Tänk vad STORT det kan vara med ett så litet hjärta. Helt galet fantastiskt. Magiskt underbart. Det känns verkligen som ett viktigt steg på vägen, att få se att fostret växt sedan förra veckan och att läkaren kunde se ett litet hjärta som pickade. Undersökningen gick jättebra och en stor sten lättade från mitt oroliga bröst när hon sa att allt såg bra ut. Wow!

Efter vul åkte vi direkt till inskrivningen och träffade en urhärlig barnmorska. Kul att sitta och prata igenom saker och ting, inget jättenytt kanske men just nu kan jag ta in hur mycket information som helt utan att det blir tråkigt. :-) Hon tog alla prover också och de hon kunde läsa av direkt såg bra ut.

Ikväll blir det nog gravid-tidningar som kvällslektyr. *njuter*

torsdag, augusti 16, 2007

Inga klara besked

Var hos läkaren idag. Tyvärr kunde hon inte få en tydlig bild av fostret, antagligen för att det var för litet, och därför kunde hon inte ge något klart besked. Men annars såg det bra ut, hon såg hinnsäcken och "nåt" i den. Så vi ska tillbaka om en vecka och titta på nytt. Gah! Ytterligare en veckas väntan, och ytterligare en nervös tid innan vi får veta. Räkna med att det är lite tyst här ett tag...

onsdag, augusti 15, 2007

Håller andan...

Hjälp. Gulp. Iiiiiiiihhh!

Imorgon ska jag till en privat läkare för att göra ett första VUL. Åh, jag hoppas sååå att vi ska få se ett litet tickande hjärta. Det känns så. Det känns som om det kommer gå vägen denna gång. Men uj vad nervöst att gå dit. Skönt förstås, men nervöst.

Det är nog pga detta som jag varit lite tyst här på bloggen den senaste tiden. Det är som att jag inte kan prata eller skriva så mycket om det innan vi har fått ett första besked. Jag håller andan lite till och hoppas få ta en stor nypa frisk och tickande luft imorgon!

torsdag, augusti 02, 2007

Mot bättre form

Den senaste tiden har det verkligen inte blivit någon vidare träning. Även innan plusset kände jag mig trött och orkeslös, och om jag försökte springa så sa kroppen ifrån. Lika bra att ta det lite lugnt förstås, och det har jag gjort. Men det resulterar i att jag känner mig i såååå dålig form. Jag mår så himla mycket bättre när jag tränar regelbundet! Jag försöker fundera ut träningsformer som kan passa, och har tänkt på att kanske prova simning. Inte för att jag längtar efter att dra på mig baddräkten precis, men det verkar vara en schysst motionsform, inte så slitsam för kroppen. Jag kommer aldrig klara att springa "lite lagom", det är alldeles för deprimerande att hela tiden känna att man inte är i den form man brukar. "Problemet" med simning är att hitta ett bra ställe, finns inget så där precis utanför dörren direkt... Har även tänkt på cykel, både ute och i sal, och ska nog börja med det nästa vecka. Då ska jag även träffa min pt igen efter sommaruppehållet, och han kommer nog få veta "planen" så att han kan hjälpa mig att fixa ett mjukis-styrka-program.

Promenader i all ära, men jag behöver lite flås och styrka också! :-)