Ynkliga dagar

Vi hann inte mer än säga "vad skönt att vi inte smittats av alla magsjukor som går omkring oss" förrän vi åkte dit... I måndags morse vaknade Patrik med illamående och feber. På eftermiddagen hade även jag feber och magen kändes inte som den skulle. Natten försvann i feber-drömmar, men under dagen idag har vi blivit bättre och bättre. Usch, vad ynklig man är när inte magen fungerar som den ska. Det blev inte lättare av att bilen var på verkstaden (för att byta till vinterdäck) och kylskåpet var totalt tömt (tanken var att vi skulle handlat i måndags kväll). Men tack vare en snäll pappa som handlade och en förstående bilverkstad som körde in bilen i garaget igen, så har vi kunnat stannat inne hela dagen och kurerat oss.

Tyvärr innebar detta även att ultraljudet är uppskjutet till fredag förmiddag. Jag som längtat så till idag! Men men, det blir lika magiskt att gå dit på fredag, även om det är några dagars väntan innan vi är där.

Vecka 18

Oj, där ser man, en hel vecka har flugit fram och visst är det så att tiden går rätt fort ändå mitt i den här lååååånga väntan och maniska dag-räknandet. :-)

Nu är vi mitt i vecka 18 och på tisdag är det dags för det "stora" ultraljudet. Stort är verkligen rätt ord - ska bli helt magiskt att få se det lilla livet igen! Till dess, håll tillgodo med veckans magbild! (vecka 17+0)

Det är ju lite svårt att jämföra magbilderna från vecka till vecka när jag alltid lyckas ha olika kläder på mig och dessutom hålla armarna på olika sätt... Men jag kan rapportera från den rörliga världen (inte bilder alltså) att det känns att magen blivit större de senaste veckorna, nu är det en "bula" hela tiden, inte bara när jag precis ätit eller är jättekissnödig. Då är det förresten en stoooor bula numera. :-)

Magbild vecka 17

Den här gången missade vi att ta en bild i torsdags (16+0) men här kommer en magbild från igår, dvs vecka 16+3.


Och så här står det om vecka 17 på vårdguiden.se:

Vikten har fördubblats de senaste två veckorna. Barnet har koncentrerat sig på att organen ska växa och utvecklas och har hittills varit ganska smal. Nu börjar den samla på sig fett. Fettet behövs för att kunna hålla värmen när barnet kommer ut, men också för att skydda de inre organen. Vikt 170 gram.

Ja om vikten fördubblats kanske det inte är så konstigt om jag är lite trött! :-)

Hurra för järntabletter!

Jag vet inte om järntabletterna som jag började äta i tisdags redan har börjat verka, eller om det bara är en inbillning för att jag tror att det kan vara så, men jag tycker nog att jag inte är lika trött idag som jag gått omkring och varit senaste veckan! Så skönt! Det kan ju oxå ha att göra med att jag tog ordentlig sovmorgon igår och har jobbat lite kortare dagar... Men hoppas det är järntabletterna, för då har jag ju lyckats bättra på järnvärdet lite och slipper kanske blyhjälmen framöver!

Idag går vi in i vecka 17 och nu är det bara drygt en vecka kvar till stora ultraljudet. Tiden går nog ganska fort ändå. Ska bli så roligt att få se lilla buff igen, se att h*n växt till sig sedan sist och kanske få veta vilket kön det är! Vi har väl inte helt bestämt oss om vi vill veta, men nog vore det liiiiite roligt att få fråga om läkaren kan se vad det är! :-)

En trött helg

Störtskurar och hagel igår byttes ut mot solsken och en underbar höstdag idag, härligt! Har varit på en lång promenad på ön tillsammans med vovven (som vi har till låns den här helgen) och sedan fixat lite här hemma. Men får inte så mycket gjort, jag har känt mig ganska trött sedan vi kom hem från semestern, vet inte om det är pga att vi legat vid poolen en vecka och vant oss vid det, eller om det är horomoner som spökar. Det sägs ju även att järnvärdet brukar gå ner när man är kring halvvägs, så det kan kanske vara klokt att snart börja knapra järntabletter.

Magen har varit lugn ett tag nu, jag längtar sååå tills jag kan känna de första sparkarna! Nu känner jag lite "fladder" ibland men inget som är jättetydligt så det kan lika gärna vara tarmarna.

Magbild vecka 16

Här är magbild från imorse, vecka 15+0. Inte undra på att det är svårt att hålla in den här bulan! :-)

Rapport från semestern

Nu är vi hemma igen efter en veckas sol och bad på Gran Canaria. Vi bodde på ett fint hotell i den lilla lugna byn San Augustin, och tillsammans med ett gäng pensionärer åt vi god frukostbuffé varje morgon, låg platt vid poolen ett par timmar och köpte svalkande drinkar i poolbaren. När vi inte läste böcker eller bara klappade magen tog vi promenader (om än långsamma och med många vätskepauser) simmade, shoppade och mådde allmänt bra. Vädret var kanon, med 25-30 grader varmt, mycket sol, lite moln och några dagar med rejäl vind. Moln och vind var räddare i nöden när vi gav oss ut på promenader längs stranden!

Soluppgång över havet (utsikt från vår balkong).

På promenad längs stranden.

Kaffepaus i eftermiddagssolen

Magen putar allt mer och just nu känner jag mig lagom semester-pluffsig... Men som någon sa: "det är ok - du är gravid" :-) Och det stämmer ju, men jag ska nog ändå ge mig av på en frisk och skön långpromenad i den svenska skogsluften!

Förresten, magen har fått arbetsnamnet Buff! Svårt att säga exakt hur det blev så men det hade något med mina utrop när jag var mätt att göra ("uff") blandat med att jag känner "pirr" i magen som kanske snart blir en riktiga "buffar" (sparkar). Vi får väl se om namnet följer med, känns som om vi är ganska bra på att hitta nya namn för underverket just nu. :-)