Nu börjar det

Jag har fortfarande inte greppat det, att vi börjat resan på nytt och har ett alldeles färskt litet knytt att längta efter. Tänk, i april är vi föräldrar om allt går som det är tänkt!

Man vet ju inte exakt så här i början, men jag tror vi går in i vecka 5 nu. Känns både skönt och skrämmande att börja räkna dagar igen. Att vänja sig vid att vara hemlig. Att se fram emot att få berätta. Att lusläsa tidningar och internet om hur stort knyttet är just nu. Att klappa lite på sin svullna ballong-mage. Att vrida sig som en mask när något luktar illa/starkt/konstigt. Att inte vara sugen på kaffe. Att sova konstigt om nätterna och drömma tokiga drömmar.

Kan ju inte låta bli att jämföra med hur det kändes förra gången, och jag tycker mig ha fått flera av symptomen jag hade då, men tidigare!

Stor dag idag!

Tänk, jag trodde man skulle vara mer världsvan andra gången, men icke då...



WOW vi fick ett PLUS imorse! Helt yr av lycka! Tårarna rinner nerför kinderna och jag kan knappt andas. Det funkade! Igen! Helt magiskt!