Vecka 11

Här kommer en text om vecka 11 från tidningen "Föräldrar & Barn - Gravid" (bilden är från Vårdguiden):

5 cm lång, ungefär som en kiwifrukt, och väger som ett vanligt brev. Barnet har nu likadan profil som ett spädbarn, hög panna, liten uppnäsa och en haka. Barnet kan rynka pannan och stänga och öppna läpparna. Ögonen är dock fortfarande stängda. Nu börjar också det som ska bli det yttre könsorganen att bildas, alltså snopp eller blygdläppar.

Känns lite konstigt att de använder ordet "barnet" redan nu... men det är klart, det är ju det vi hoppas det ska bli!

Själv mår jag fortfarande bra, inget illamående alls just nu men får lätt spänningshuvudvärk och är rejält trött på kvällarna. Båda kan förstås lika gärna ha att göra med att jag gått upp lite i arbetstid från och med förra veckan. Jag har iallafall en god aptit på mellanmål och då framförallt blodapelsiner! Mums! :-)

Snöyra

Nu är det verkligen vinter utanför fönstret, snön faller ner i snygga flingor och det knarrar under fötterna när man går. Mysigt! Så länge det är lagom kallt och snön ligger kvar utan att förvandlas till livsfarliga isbanor så får det gärna vara vinter.

För att ytterligare maxa vinterkänslan testade jag att åka turskidor hemma hos mina föräldrar igår. Mamma och jag var ute ungefär en timme och det var jättehärligt! Tänk att jag inte testat det förut. Desstutom kändes det precis lagom intensivt för att det ska funka även för knyttet. Som tur är har vi bokat en helg i fjällen i april och då blir det mer tur-åka av! :-)

Igår var vi på fest och det blev den klassiska "vi har varit sjuka och tog bilen ikväll". I och för sig har vi varit sjuka (P har haft nåt influensa-aktigt och jag upplevde mitt livs första migränanfall i torsdags...hua!) och vi tog faktiskt bilen, men det kändes ändå ganska genomskinligt... Ja ja, snart vet de om det ändå så det spelar inte så stor roll. *ti hi*

Inte många knop

P har åkt på en rejäl förkylning och jag håller tummarna att jag ska klara mig. Det är många som är sjuka runt omkring nu, hemma, vänner och på jobbet. *håller tummarna lite till*

Tills vidare är vi två ganska ynkliga varelser här hemma. Jag sover gärna på eftermidagen och gör inte många knop på kvällen, och igår fick jag sällskap av P. Som krydda på moset hade vi dessutom strömavbrott, vilket gjorde det lite svårare att däcka framför tv:n... men det var mest bara mysigt. :-) Vi spelade spel och försökte läsa bok i skenet av värmeljus.

Nu är det dags att åka mot jobbet, snart har ytterligare en hemlig vecka gått!

Vecka 10

Om barnmorskans beräkningar håller är vi idag i vecka 10 (eller 9 fullgångna veckor + 2 dagar).

Så här står det om fostret (inte längre embryo!) i vecka 10 på familjeliv.se:

Nu är embryoperioden är över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.

Bilden är från Vårdguiden.

Mera dokumentär

Idag sändes andra delen i dokumentären om livet innan födseln, och jag satt som klistrad (men med händerna framför ögonen ibland). Fascinerande att få se både animerade bilder och 3D-ultraljud, och att få veta ännu mer om alla mirakel som sker under fostrets utveckling.

Efter dokumentären var det (precis som förra veckan) "Baby Boom" och det var lika bra att sitta kvar framför det också. Idag var det dessutom fokus på graviditet och förlossning - vilken jackpot! :-)

Har förresten hittat en ny favorit idag, frusen ananas i bitar, hur gott som helst att äta direkt ur frysen. Som frukt och glass på en gång!

Kompismage

Jag har börjat vänja mig med min svullna gasmage nu, rätt mysigt att ligga i soffan och klappa den och låtsas att det är lilla knytt som är så stor. Dessutom hjälper klapparna (och varmvattenflaskan) till att lugna ner magen lite. Ett jäkla spring på toaletten är det just nu...

Enda kruxet med en allt mer svullen gasmage är att det kanske blir svårare att inte berätta nåt på jobbet nu... Får prova igenom garderoben och se vad som fortfarande funkar. På morgonen är det oftast inte så farligt, men det gäller att ha eftermiddagsmagen med i beräkningen. Kavajer funkar nog bra, och en del stickade koftor. Hmm jag kanske måste gå ut och shoppa något mer att ha på mig? Attans kattans vilken otur... ;-)

Vecka 9

Eftersom barnmorskan flyttade fram oss en vecka får jag förmånen att redan nu skriva om vecka 9. :-)

Embryot börjar likna en människa. Käkarna är färdiga, munhåla och näsa förenas. Öron och näsa syns och ansiktet börjar se riktigt mänskligt ut. Halsen utvecklas. Fötterna är cirka två millimeter. Embryot blir mänskligare på flera sätt då det utvecklar känsel och reagerar på beröring. Det kan även få hicka. Svansen försvinner nu. Längd huvud till stjärt 27 mm.

Jag mår fortfarande helt ok. Framåt eftermiddag/kväll brukar jag känna mig lite groggy och ha svårare att äta. Men inget akut illamående eller andra besvärligheter. Magen är svullen, går från inte så farligt på morgonen till luftballong på kvällen, och brösten spänner rejält. Vissa nätter har jag fortfarande svårt att sova, men det är betydligt bättre än tidigare.

Nu vet mina närmaste vänner om det, men det är långt ifrån "öppet". Vi avvaktar nog lite till, men om rätt tillfälle kommer berättar vi säkert för de (familj/släkt/vänner) vi träffar. Skönt att få prata med F idag, hon har själv fått barn nyligen och det fnns mycket man kan surra om. Mysigt!

Nu är vi inskrivna!

Idag var det alltså dags för inskrivning på barnmorskemottagningen. Vi åkte in till stan vid halv nio och satte oss på Cookbook café och åt frukost. De har en supersmarrig frukostmeny som verkligen rekommenderas!

Medan frukostmackan slank ner så började jag bli mer och mer nervös, eller pirrig kanske man ska säga. Vi promenerade till mottagningen och när vi kom dit fick vi komma in till vår barnmorska Maude nästan på en gång.

Under den knappa timmen som besöket tog fick vi massa information om planerade träffar med barnmorskan, föräldragrupper, fosterdiagnostik, kostråd och annat som är viktigt att veta om. Vi fick en hel mapp med broschyrer och faktablad som vi kan tumma vidare på hemma. Maude ställde en del frågor om vår arbetssituation, ev ärftliga sjukdomar, om jag äter mediciner etc och hon tog även tre rör med blod för att kontrollera min blodgrupp (negativ eller inte), att jag inte har vissa sjukdomar (Röda hund, HIV, Syfilis, mfl) och även göra ett extra test för att mäta min sköldkörtelaktivitet (eftersom min mamma har nedsatt sköldkörtelfunktion).

Maude räknade på sin "snurra" och kom fram till att jag nog var i vecka 9, med 8 fulla veckor + 4 dagar. Detta innebär att beräknat födelsedatum är 21 september, ca en vecka tidigare än vi trott! Det är inte en helt säker uträkning, men mer exakt än så går inte att få förrän man gör en ultraljudundersökning i vecka 17. Hmm, det känns nästan lite för lätt att få hoppa fram en vecka bara så där. ;-)

Det var nog så gott som allt vad vi pratade om. Puh! Nog var man lite matt när besöket var över, men det kändes jättekul att bli inskriven och att få lite mer information om vad som väntar.

Inför första BM-besöket

Imorgon är det dags att gå till barnmorskemottagningen för första gången, det ska bli jättespännande! Att få skriva in sig där gör också att graviditeten känns mer "på riktigt". Efter att ha surfat runt lite valde vi Barnmorskorna på Östermalm, mycket eftersom de hör ihop med BB Stockholm (som jag bara hört gott om). Vår barnmorska heter Maud, och det känns som ett tryggt barnmorskenamn. :-)

Saker jag inte ska glömma att fråga imorgon:
- Kosttillskott: bör jag äta järntabletter eller multivitaminisar? Kan jag fortsätta med omega3-kapslarna som jag trivs med att äta?
- Träning: jag vet att man ska träna "som det känns bra" men tänkte ändå fråga om det är några speciella övningar man ska undvika.
- Ekonomi: Påverkar min nuvarande deltidssjukskrivning min kommande föräldrapeng?
- ...och säkert nåt mer som jag redan glömt. ;-)

Sen är jag ju självklart nykiken på kommande planering, hur ofta vi kommer träffa barnmorskan, när ev andra undersökningar görs, osv.

Oooh det ska bli så roligt att gå dit! För att ladda kommer P och jag ta sovmorgon och äta mysig frukost på stan innan.

Tokiga TV-bilder

Tv4 sände "Före födseln" idag, del 1/2. Dokumentär om livets början, med helt otroliga bilder. Denna vecka om vecka 1-18 (räknat från befruktning). Den s.k. 4D-grafiken var helt otrolig... Nästa del går nästa måndag kl 20, ska bli kul att se. Sen så blev det en halvtimmes babyboom på TV4+, det var liksom en sån dag idag. Av nån anledning blir det fler och fler såna dagar nu ;-)

S:s mamma nämnde att mannen i graviditeten brukar inte bara bli "skengravid", utan brukar börja "bygga bo": Bygga till, om, nytt etc. Vi har inte så mycket att bygga på, men nog är jag flyttsugen! Har precis spenderat >3 timmar på Hemnet... Klar överdosvarning på fula hus. Men ett och annat fint också, man vet aldrig...

Dags att sova. Tre dar och åtta timmar kvar till första MVC-besöket :-D

Vecka 8

Så här går det för lilla knytt (text och bild från Vårdguidens webplats):

Embryot är ungefär lika stort som ett krusbär. Nu ser man tår och fingrar tydligare. Hjärtkonstruktionen är utvecklad. I ansiktet kan man se överläppen, nästippen och ögonlocken. Bröstkorgen växer och sträcker ut embryot. Man kan redan nu mäta viss aktivitet i hjärnan.

Armbågarna och knälederna utvecklas och armarna blir längre.

Längd huvud till stjärt 19 mm.

Tänka sig, ett litet krusbär som har en fungerande hjärna och ett hjärta som slår. Magiskt! Ja, helt klart magiskt.

Informationsläcka

I förrgår var jag hos min nära vän L och det kändes bra att berätta för henne. Skönt att få prata om det, och att inte behöva vara hemlig. Litar helt och fullt på henne och hennes sambo G, så den läckan känns vattentät. Bra övning också inför vad som väntade...

Igår var nämligen dags för en tur till mina föräldrar. Vi hade bestämt oss för att berätta. Oooh det var pirrigt! Men roligt förstås. Glada miner och massa prat om graviditetsminnen. Under dagen utbrast min mamma "Ha!" lite då och då, och det verkade som om insikten kom till henne lite stötvis. :-)

Än är det fortfarande tidigt och det är ingen brådska att berätta, men glada nyheter delar man ju gärna och så småningom kommer förstås alla omkring oss få veta.

Blomblad

Berätta... inte berätta... berätta... inte berätta... Det känns som om jag plockar av bladen på en blomma ett och ett för att försöka komma fram till vad som är det rätta. Det känns ju inget kul att undanhålla nyheten för de närmaste, men samtidigt så vet man ju att de kommer förstå när de väl får reda på det. På ett sätt kan jag känna att det är enklare att det är hemligt för alla, än att berätta för familj och vänner, men fortsätta hålla det hemligt på jobbet.

Samtidigt vill man såklart inget hellre än att berätta så att man kan få prata om det, höra andras graviditetshistorier och få svar på frågor som dyker upp. Än så länge är det något att se fram emot. Vi får se hur länge vi kan hålla oss. :-)

Fjärilar i magen

Igår var jag på återbesök på Danderyds sjukhus för att ta ett cellprov. Bakgrunden är att jag gjorde en laseroperation i februari 2005 för att ta bort tecken på cellförändringar, och sedan dess har jag gått på regelbundna kontroller. Allt har varit ok, tack och lov.

Det jag tänkte komma till angående detta besök var hur stort det var att få säga "jag är gravid". Jag kände rysningar i djupaste maggropen bara av att uttala orden. Det är trots allt inte så många som vet än (förutom P är det bara min terapeut och läkaren på danderyd) och varje situation där jag berättar är sååååå stooooor. *sträcker ut armarna så brett jag kan*

Läkaren var kanonbra och min oro om att det skulle göra ont eller vara obehagligt (magen är trots allt ganska öm) var helt obefogad.

Vi funderar på om vi inte ska berätta för mina föräldrar i helgen. Tihi, där kan man snacka om fjärilar i magen. Och nästa vecka behöver jag nog berätta för min PT, känns i och för sig fortfarande bra att träna som innan, men vissa övningar bör kanske justeras.

Ooooh det känns så magiskt, tänk att vi får vara med om detta!

Vecka 7

Tänka sig, veckorna går trots allt och nu är vi inne i vecka 7. Så här står det om vad som händer denna vecka (från minbebis.com):

Nu går det undan. I den här veckan växer din bebis ungefär en millimeter om dagen från att vara 4-5 millimeter lång. Armarna sticker redan fram, hjärtat slår, hjärnan börjar dela sig i två hjärnhalvor och ögon och näsa håller på att bildas nu. Din bebis kan nu börja utföra flera reflex rörelser såsom att vrida sig och höja samt sänka armen.

Någon annanstans läste jag att det bildas 100 000 nerveller i minuten, snacka om snabb tillväxt. :-)

Luktmonstret

Fiskbullar är ett big no-no numera, iallafall hemma hos oss. P hade ätit det till middag igår när jag var ute och så fort jag kom in genom dörren (ett antal timmar senare) slog luktmonstret emot mig. Herre jösses, har fiskbullar alltid luktat så där äckligt? Jag har (peppar peppar...) klarat mig från starkt illamående och kräkningar hittills, men fiskbulls-luktmonstret var helt skoningslöst. Som tur är kunde jag med snabb vädringshjälp och en lång dusch hålla illamåendet i schack och det hela fick ett ganska stillsamt slut.

Guldgrisen

Läste i DN idag att vid nästa kinesiska nyår (17 februari) går vi in i "guldgrisens år". Enligt den kinesiska almanackan är det en väldig lyckosam period då Grisens år sammanfaller med elementet guld. Chansen till lycka och rikedom är extra hög och att föda sitt barn under detta år är väldigt eftertraktat bland blivande föräldrar, så eftertraktat att kineserna väntar sig en babyboom under året.

Detta har såklart lett till att vi numera har ytterligare ett smeknamn för magen - GULDGRISEN. Gulligt va? :-)

Läs hela artikeln här.